Maja...

Jag är så ledsen!

Igår jobbade jag kväll och när jag kom hem stod det folk på vår uppfart.

Trodde först det var ett gäng ungdomar som stod där och jag undrade vad dom hade för skit att hitta på hos oss. Sen såg jag Mange i carporten med en låda...

..i den lådan såg jag min katts tassar....

Det var en familj som hade kört på min katt och kommit in för att berätta.

Han dog direkt och var fin där han låg. Det syntes inga skador alls...

Det gör sååå ont.

Han var min "bebis" och jag kommer sakna honom något så enormt.

Tårarna har forsat hela natten och under dagen.

Idag har jag berättat för Mathilda som oxå blev totalt förkrossat och förtvivlad. Hon vill ha tillbaka sin Maja nu.

Nu är han en fin stjärna som tittar ner på oss!

Nu ska jag sätta mig och koppla av..njuta av min familj och den fina katten vi har kvar!

När Mathilda somnat ska vi begrava vår älskade katt och tända ljus....

Var rädda om er och glömm inte bort att ge den där extra klappen, pussen eller kramen!